På torra, gropiga vägar åker jag, tillsammans med en Amos Mlotha från IMs partnerorganisation Wolrec, ut ur staden Salima, huvudorten i Salima-distriktet som sträcker sig längs Malawisjön. Sent på eftermiddagen kommer vi till en by där vi möts av en grupp kvinnor som dansar och sjunger för att välkomna oss.

Solen står lågt bakom trädkronorna när vi sätter oss ner i en ring tillsammans på ett fält i utkanten av byn. Amos berättar att det här är en av fyra sparlånegrupper som Wolrec stöttar i området.

– Den här gruppen startades av femton kvinnor som organiserade sig för att de ville förändra sin livssituation. De började spara pengar gemensamt som de sedan lånade ut till medlemmarna mot en skälig ränta, säger han.

Efterhand växte tillgångarna och 2015 började Wolrec stötta gruppen.

– Vårt bidrag är att vi dels bidrar med pengar för att grupperna ska kunna expandera, dels utbildar vi kvinnorna i företagande och ekonomi. Vi sammanlänkar också de olika sparlånegrupperna i vårt arbetsområde i större kluster så att de kan dra nytta av varandra, berättar Amos.

Stödet ledde till större inkomster

Gruppen har växt och idag träffas 24 kvinnor varje torsdag. Agness Banda, som är gruppens ledare, reser sig upp.

– Innan Wolrec började stötta oss rörde sig gruppen med mindre summor. Med hjälp av Wolrec kunde vi expandera och på så sätt generera större inkomster. Alla kvinnorna i gruppen och deras familjer har fått det bättre. De har bland annat kunnat arrendera mark, köpa gödningsmedel, bygga hus och betala skolavgifter för sina barn, säger Agness.

Violet Sinosi, en änka med tre barn, berättar att hon gick med i en av Wolrecs sparlånegrupper 2015.

– Vi hade det svårt och jag hade ofta problem med att ge barnen tillräckligt att äta. När jag gick med i sparlånegruppen förändrades mitt liv. Genom lånen kunde jag arrendera en liten bit mark. Jag kunde också köpa utsäde, gödningsmedel och redskap och började odla sojabönor och majs.

Efterhand växte odlingarna och hon kunde arrendera mer mark. Nu kan hon skörda över tre ton majs och sojabönor per år.

– Tack vare inkomsterna från odlingen behöver barnen aldrig gå till sängs hungriga. Jag har också kunnat installera solpaneler på huset, så vi har ljus på kvällarna och barnen kan göra läxor, säger Violet.

Rose drömmer om att bli chef

Rose Thaundi, en 28-årig kvinna med ett smittande leende är också med i sparlånegruppen. Hon gick med för sex år sedan när flera av hennes vänner gick med. Hon levde då på att sälja guava och hon berättar att hon aldrig hade tillräckligt med pengar till mat eller kläder.

– Genom sparlånegruppen lånade jag 6 000 malawiska kwacha (ungefär 70 kronor) och startade en egen verksamhet. Under torrperioden köper jag fröer och odlar och säljer tomater och under regnperioden köper jag in partier med tomater och säljer dem vidare på marknader. Jag har även fått utbildning i företagande vilket har hjälpt mig mycket.

Med inkomsterna kan Rose och hennes man nu hyra ett hus och de kan även betala för barnomsorg så att Rose kan arbeta om dagarna.

– Jag drömmer om att en dag bli chef. Jag vill ha ett stort företag så att andra kan göra jobbet åt mig, säger Rose och skrattar högt.

Även män är välkomna

I utkanten av ringen sitter Moses Sakwiya. Han är med i en sparlånegrupp i en grannby och har blivit inbjuden av Wolrec att delta i vårt samtal.

– Jag trodde att sparlånegrupper bara var för kvinnor. Men så såg jag hur kvinnorna lyckades förbättra sina liv, och då ville jag göra samma sak!

Moses gick med i en grupp som består av 16 kvinnor och 4 män. Genom lånen har han kunnat utöka sitt jordbruk och han berättar att han på två år gått från att producera cirka 50 säckar majs per år till ungefär 100 säckar per år.

– Nu har jag köpt mer mark och byggt ett hus till min familj! Tillsammans med min fru som är med i en annan sparlånegrupp kan vi se till att vi alltid har mat på bordet och vi kan betala våra barns skolavgifter. Livet är bra!