Nästan var tredje kvinna har utsatts för våld i nära relation eller sexuellt våld. I samband med Mors dag hade IM därför en digital diskussion, IM Talks, om vikten av att jobba långsiktigt med att stärka kvinnors och hbtqi-personers rättigheter.

Samtalets moderator Oday Abu Karsh från organisationen Reform i Palestina inledde med att prata om hur samarbete och gemensamma reflektioner kan driva arbetet framåt. Inte minst i tider när utrymmet för medborgare och civilsamhälle begränsas.

Samar Khalil från Al Harah Theatre i Palestina använder drama för att lyfta tabun och frågor om kvinnors, barns och funktionsnedsattas rättigheter. Föreställningarna bygger på riktiga historier om ämnen som skilsmässor, genusbaserat våld, hedersförtryck, svårigheter att få barn, med mera. Teatern erbjuder trygga rum där man konfidentiellt kan berätta om sina erfarenheter.

– Vi tar historier från folket, till folket, sa Samar Khalil och berättade hur teatergruppen spelar i städer, byar, på flyktingförläggningar och i marginaliserade områden.

Genom att lyfta känsliga frågor ökar de folks medvetenhet.

– Teater talar till både hjärta och hjärna och förmedlar budskap. Och även om folk inte håller med och bara blir provocerade har de ändå med sig tankarna hem.

Fångar upp marginaliserades berättelser

Från Zimbabwe deltog Rejoice Nharaunda-Makawa, grundare av Chengeto Trust, en partner till IM. Hon använder media, däribland radio, för att påverka och skapa samhällsförändring.

I Zimbabwe kämpar de, som på många andra platser, mot strukturellt förtryck av kvinnor och mot ett djupt rotat patriarkat.

– Vi vet att kvinnor, flickor och marginaliserade har saker att berätta, men deras historier hamnar ofta i periferin. Så vi ser till att fånga upp dessa berättelser i trygga rum och vi stärker kvinnornas röster.

Sociala medier kan vara ett medel för kvinnor att få information liksom en plats att uttrycka sig på. Men alla har inte digital tillgång och Chengeto har därför åkt ut på landsbygden och visat filmer på storduk om angelägna ämnen.

– Ett av de viktigaste verktygen för att starta samtalet är att själv visa sårbarhet, berätta sin egen historia. Då blir andra trygga med att dela vad de varit med om, sa Rejoice som varit öppen om tragedier i sitt eget liv. (Läs Rejoice story här.)

Under de veckor i mars som de var ute på landsbygden vällde berättelserna in. (Se separat artikel här.)

– En av berättelserna ledde till ett gripande, det var en stor framgång.

Transpersoner riskerar att mördas i El Salvador

Några som är extra utsatta för genusbaserat våld är hbtqi-personer. Det vittnade Karla Guevara från Colectivo Alejandria i El Salvador om. Människor inte bara misshandlas och får utstå övergrepp utan till och med mördas på grund av vilka de är och vilka de älskar.

Transkvinnor är särskilt drabbade eftersom de är mer synliga.

– Våldet vi drabbas av kommer inte bara från våra egna familjer, omgivningen och samhället, utan också från staten. Vi fängslas, häktas och anklagas för brott.

Inte heller tillgång till sjukvård är en självklarhet.

– Vi kan inte ens hyra bostäder för vår könsidentitet stämmer inte överens med vad som står i våra dokument.

Karla Guevara menade också att ultrakonservativa rörelser som motarbetar hbtqi-rättigheter positionerar sig överallt, inte bara i El Salvador utan även internationellt.

– Men vi fortsätter med våra gatuprotester.

Blivande fäder en bra målgrupp

Från Sverige deltog Vidar Vetterfalk från MÄN, en organisation med 3 000 medlemmar som jobbar mot skadliga maskulinitetsnormer och patriarkala strukturer.

– Vi påverkas alla av normer som lär oss att det är bra att förtrycka andra, alltid vara stark och aldrig visa känslor eller be om hjälp – utan istället använda våld och skrämma andra.

Vidar Vetterfalk berättade hur man kan arbeta framgångsrikt och förebyggande med blivande fäder: de är ofta förändringsbenägna och i en process där de funderar på vad de vill – och inte vill – ta med sig från egna faderserfarenheter.

I samtalsgrupper kan de också hitta kompisar i andra blivande fäder och tillsammans kan de påverka varandra positivt och ta steg framåt.

Han stämde också in i vad Rejoice Nharaunda-Makawa sa: att visa sårbarhet är en effektiv nyckel.

– När män börjar prata om sina riktiga behov och visa sårbarhet, då kan förändring ske.

Hot på sociala medier används för att tysta folk

Men alla vill inte ha förändring, vilket IM:s generalsekreterare Martin Nihlgård påminde om.

– Genusbaserat våld och även hotet om våld är ett sätt att försöka tysta de människor och organisationer som utmanar status quo och står upp för mänskliga rättigheter. Samhällsaktivister hotas dagligen, inte minst i sociala medier.

Han pekade också på vikten av att ha ett intersektionellt perspektiv:

– Kvinnor utsätts mer än män, icke-vita mer än vita och hbtqi-personer mer än hetero- och cis-personer.

IM är en feministisk organisation som vill omfördela makt, fortsatte han.

– Vi vill stödja våra partners mobilisering och vara en allierad i den gemensamma kampen för rättvisa. IM ska använda sina privilegier, sin makt och sina resurser för att ge plats åt viktiga röster och erfarenheter, och vi ska stå bakom och bredvid våra partners.

Bland organisationerna i samtalet fanns en stark vilja att fortsätta samarbeta, lära och inspireras av varandra. Samar Khalil från Al Harah Theatre tog till exempel stort intryck av vad Vidar Vetterfalk berättat:
– Att sätta fokuset på män kan verkligen ta oss halvvägs mot målet!

Missa inte nästa IM Talks, om klimattvister: IM Talks: Climate Litigation – CSO action in Nepal | Facebook

IM:s uppmaning till regeringen 

IM uppmanar bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forsell och regeringen att upprätthålla och värna långsiktigt och vetenskapsbaserat utvecklingsbistånd, bland annat för att stoppa genusbaserat våld. Världen behöver modiga och starka aktörer för att förändra grundorsakerna till våldsamma beteenden.  Och civilsamhällesaktivister och förändringsaktörer behöver hållbara allierade i kampen för rättvisa.