I helgen kunde vi läsa om sexåriga Hind Rajab, ett av otaliga barn i den konflikt där det sägs att störst andel barn dödats. Hind befann sig i en bil tillsammans med delar av sin familj på flykt från staden Gaza. Bilen besköts av israeliska stridsvagnar och övriga i bilen dog. Hind lyckades via telefon från bilen få kontakt med den humanitära krisorganisationen Röda halvmånen. ”Jag är så rädd, snälla kan ni komma och hämta mig”, var de sista orden som hördes från henne. En ambulans skickades till platsen, men hjälpcentralen förlorade kontakten med den.  

Ambulansen hade bombats och de två sjukvårdarna i bilen, Yusuf Al-Zeino och Ahmed Al-Madhoun hade dödats. Först nu i lördags hittades Hind död i bilen. Flickans mamma Wissam Hamada som inte var med i bilen och fortfarande lever sa till fransk media: ”Inför Gud på domedagen kommer jag att ifrågasätta dem som hörde min dotters rop på hjälp och inte räddade henne”. 

Sedan kriget inleddes har en majoritet av Gazas invånare tvingats på flykt, deras hem har bombats till ruiner. Men platserna de flytt till är inte säkra, utan även där bombas det. Varje dag dör ytterligare människor i Gaza, ytterligare barn förlorar sina föräldrar, ytterligare föräldrar förlorar sina barn. Familjer och släkter utplånas.

I skuggan av kriget fortsätter våldet och dödandet på Västbanken. Mellan den 7 oktober och 30 januari har 370 palestinier varav 84 barn dödats. Samtidigt är det svårt att få direkta rapporter från både Gaza och Västbanken. Detta då journalister både dödas och fängslas. Över 120 journalister och mediemedarbetare har dödats i Gaza sedan 7 oktober. Israel ligger på plats 6 av de länder som fängslar flest journalister, en placering mellan Vietnam och Iran, det betyder att idag är fler journalister fängslade i Israel än i diktaturen Eritrea.  

Den här typen av övervåld står i strid med internationell rätt och grundläggande mänskliga rättigheter. Den internationella domstolen i Haag har ålagt Israel att vidta alla åtgärder de kan för att motverka folkmord. Bland annat ska Israel se till att invånarna i Gaza får tillgång till humanitär hjälp. I verkligheten fortsätter dödandet. Bara i helgen dödades över 50 människor i tätbefolkade staden Rafah i södra Gaza. Dit har en miljon människor från norr flytt och där tar möjligheten att fly vidare slut i och med den stängda gränsen mot Egypten.

Varenda invånare i Gaza går hungrig och mer än en halv miljon människor hotas av svält. Samtidigt stoppar flera länder, däribland Sveriges regering, biståndet till UNWRA (FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar). Enligt FN:s chef för katastrofsamordning riskerar detta göra att det humanitära systemet kollapsar.  

Dödandet fortsätter, världen vänder bort blicken eller förmår inte göra skillnad, ingenting verkar hjälpa. Palestinska liv verkar inte räknas. Hind är bara ett av minst 13 000 barn som dödats. Varje barn bär på en historia. Inget av dessa barn har röstat för vare sig den israeliska ockupationen eller för Hamas styre. Varför hör vi inte deras rop på hjälp?