I den avlägsna byn Nijmula i Indien har det aldrig funnits någon mobiltäckning. Närmaste mast finns tolv kilometer bort och myndigheterna har förbisett byns behov. Traditionellt har mobiler tillhört männen i byarna och de har bara kunnat använda dem när de har åkt i väg för att jobba i andra byar. För kvinnorna, som haft sitt jobb i hemmet och i markerna däromkring, har mobiltelefoner och tillgång till internet varit en utopi. Tills nu.

Pandemin blev avgörande

Covidpandemin blev en vändpunkt som synliggjorde kvinnornas behov att kommunicera med omvärlden. Människor blev fast i hemmen och tvingades förlita sig på information i olika kanaler. Men i Nijmula fanns det inga möjligheter att få uppdateringar om smittspridningen eller att få information från myndigheterna.

– När pandemin nådde sin topp förstod vi kvinnor vikten av fungerande kommunikation. Människor dog och vi kunde inte ringa efter hjälp. Skolorna stängde, men våra barn kunde inte delta i distansundervisning, berättar Munni Devi, en kvinna i byn.

Påverkade myndigheterna

Den lokala IM-stödda kvinnogruppen bestämde sig för att kämpa för sin rätt att få tillgång till kommunikation och pratade ihop sig med andra kvinnogrupper och socialarbetare i närheten.

Med gemensamma krafter skrev de ett brev till ett privat kommunikationsföretag och berättade om det akuta behovet av mobilt nätverk och tillgång till internet. De pratade med lokala myndigheter och tjänstemän. Och deras ansträngningar gav resultat. Efter ett och ett halvt år beslutade myndigheterna att en mobilmast skulle installeras i byn och det privata företaget sponsrade installationen.

– Det är en helt revolutionerande förändring för oss. Många av oss har nu skaffat mobiltelefoner och vi som inte kunde siffror tidigare har lärt oss så att vi kan slå telefonnummer, berättar Yamuna Devi som är med i kvinnogruppen.

Har öppnat nya möjligheter

Mobilkommunikationen har öppnat många nya dörrar. Ungdomarna i byn får tillgång till sociala medier och kan leta information om utbildning och karriärmöjligheter. Barn kan delta i distansundervisning. Kvinnorna kan delta i möten och utbildningar online.

– Tidigare var det ett stort problem bara att få möjlighet att ringa ett vanligt telefonsamtal. Nu kan vi göra många saker med mobilen. Vi kan enkelt samla kvinnor till möten eller skicka pengar till någon i Delhi. Vi kan få nyheter om pandemin eller ansöka om ett bidrag från myndigheterna – allt kan göras genom en enda mobiltelefon, säger Munni Devi och ler.

——-

Text: Fakhruddin Sheik och Malin Kihlström