De är uppvuxna på olika sidor av jordklotet men årets IM-pristagare delar engagemanget för urfolks rätt. Augustprisade författaren Elin Anna Labba lyfter berättelser från Sápmi och klimataktivisten Nina Gualinga sprider kunskap om Amazonas och Ecuador, där hon vuxit upp.

Den 23 november fick de båda ta emot priset till IM:s grundare Britta Holmströms minne: Elin Anna Labba i Luleå och Nina Gualinga i Stockholm. Pristagarna får dela på 50 000 kronor.

– Detta ger mig glädje och hopp, säger Elin Anna Labba och berättar att hon tagit tjänstledigt för att skriva på sin nästa bok.

– Jag tänkte att jag skulle anmäla mig som springvikarie på förskolor för att få in pengar. Men det här priset gör att jag klarar mig ett tag och kan få skrivro.

Martin Nihlgård, IM:s generalsekreterare, betonade vilket viktigt arbete de båda pristagarna gör, ett arbete som går i linje med IM:s arbete för klimaträttvisa:

– För personer som Elin Anna Labba och Nina Gualinga, som på olika sätt driver urfolks rättigheter, går det inte att undvika att komma in på klimatfrågan. För urfolk blir det så otroligt tydligt, och de som har bidragit minst till klimatkrisen drabbas värst. Vi måste kräva klimaträttvisa! Och vi som har bidragit mest måste ta det stora ansvaret för omställningen.

Viktigt känna till historien

Martin Nihlgård beskrev hur tagen han var av Elin Anna Labbas bok ”Herrarna satte oss hit”, där Labba målar fram människorna bakom tvångsförflyttningarna.

– Hon folkbildar om en bit av Sveriges historia som inte många känner till, som andra inte vill kännas vid och som ytterligare några inte ens räknar som svensk historia. Det är en av de gärningar vi på IM vill lyfta fram.

Trauman och psykisk ohälsa

Stundtals blev samtalen med pristagarna allvarliga – ämnena de jobbar med är existentiella och på liv och död.

Elin Anna Labba och Jokkmokksbaserade artisten Maxida Märak, som var på plats i Luleå för att sjunga för Labba, delar en oro över både ett mer intolerant politiskt tonläge i samhället och över de snabba klimatförändringarna. De senare har en högst påtaglig inverkan på de som livnär sig på renskötsel och natur.

Maxida Märak berättade om de trauman många samer bär på, och hur klimatförändringar och rasism förvärrar den psykiska ohälsan.

Uppmärksamheten kan skydda

På IM:s kontor i Stockholm pågick prisutdelningen samtidigt som i Luleå. Dit hade Nina Gualinga tagit med sin lillasyster Helena, som även hon arbetar för urfolks rättigheter. I samtal med IM:s nationella ordförande Gabi Björsson och IM Stockholms ordförande Paula Friman underströk Nina Gualinga hur viktigt det är att organisationer som IM lyfter personer som är drivande i urfolkskampen. Bland annat av säkerhetsskäl, för när man är under hot blir man lite mer skyddad då: folk vet att det inte kommer att gå omärkt förbi om något händer en.

Nina Gualinga menade också att samverkan är centralt för att kunna förändra. Hon berättade om samtal med svenska politiker som sympatiserar starkt med kampen i Ecuador men är oförmögna att förstå att de själva och som representanter för staten Sverige utsätter samer för förtryck.

I juryn som utsett 2022 års pristagare ingår sångaren Rickard Söderberg, juristen Dona Hariri, journalisten bakom #jagärhär, Mina Dennert, journalisten Bilan Osman samt David Polfeldt, före detta vd för Massive Entertainment. IM representeras av generalsekreterare Martin Nihlgård och Rebecka Lettevall, suppleant i nationella styrelsen.

Mina Dennert lyfte under juryarbetet fram Elin Anna Labbas insatser:

– Vi vill så gärna peka finger åt våld och orättvisor i andra länder medan det hela tiden pågår rakt framför ögonen på oss. Det är viktigt att stötta de som hjälper oss att se det vi inte vill se.

Artisten Maxida Märak, IM:s generalsekreterare Martin Nihlgård och Elin Anna Labba under utdelningsceremonin i Luleå. Foto: Lennart Käck/IM