Sedan kriget i Ukraina startade har över 300 000 flyktingar anlänt till Moldavien. Av dem har cirka 100 000 människor hittills valt att stanna i landet, medan resten har fortsatt till angränsande länder.  Bara runt 5 000 personer har fått skydd i statliga flyktingmottagningar, där de kan stanna ett par dagar innan de måste vidare. Resten tvingas söka tak över huvudet hos privatpersoner, vilket innebär att de är utelämnade till människors välvilja. I början av krisen var viljan att ta emot flyktingar stor, men efterhand har det blivit allt svårare att mobilisera lokala resurser. Majoriteten av flyktingarna är i desperat behov av mat, varma kläder, hygienprodukter och mediciner.

IM:s partners i landet och andra civilsamhällesorganisationer har snabbt fått ställa om sina verksamheter för att hjälpa till i den akuta krisen. Stödet från de stora organisationerna och regeringen har ännu inte kunnat kanaliseras på ett effektivt sätt, berättar Silvia Apostol, IM:s regionchef för östra Europa:

– De stora organisationerna har inte varit närvarande i Moldavien och Ukraina tidigare, så de har inte tillräckligt med människor på plats för att kunna agera i krisen. Flera av dem håller just nu på att öppna kontor och anställa personal, men de har byråkratiska strukturer som gör att de tar tid att komma i gång med arbetet. IM har funnits på plats i många år i regionen och har kunnat agera direkt.

Kontantstöd dröjer

Just nu pågår diskussioner om att flyktingarna ska kunna få ett månatligt bidrag från staten, men det har bara börjat implementeras i delar av landet och enbart vissa kategorier av människor prioriteras. Tills det är på plats arbetar civilsamhällesorganisationerna dag och natt för att täcka människors basala behov. Förra helgen anordnade exempelvis IM:s partner Katalyst ett arrangemang i en park i Chisinau där de delade ut 200 matpaket (bland annat finansierat av IM). Över 700 människor dök upp, vilket visar på att behoven är enorma.

– Våra partners har jobbat oavbrutet den senaste månaden genom att göra insamlingar och se till att hjälpen distribueras till behövande. Att arbeta med humanitärt stöd är väldigt tids- och resurskrävande för civilsamhället som i grunden inte jobbar med den här sortens insatser eller i den här skalan. Alla är slutkörda, men det finns ingen tid för vila, säger Silvia.

Pengar – det bästa sättet att bidra

Civilsamhällets insatser har gjort det tydligt vilka former av akuthjälp som fungerar bäst. Flera partners berättar om problemen som uppstår när människor väljer att skänka begagnade kläder.

– En av våra partners i Ukraina berättade att det tog dem två veckor bara att sortera innehållet i en enda lastbil fylld med kläder. Många av kläderna var trasiga eller för fel säsong och omöjliga att använda, berättar Silvia.

Det är väldigt tidskrävande både att sortera, tvätta och transportera kläder vidare. Det allra bästa sättet att bistå människor i nöd är därför att bidra med pengar så att lokala organisationer kan köpa in det som behövs mest.

Riktat stöd till särskilt utsatta grupper

De specialkompetenser som civilsamhällesorganisationer har genom sina vanliga verksamheter kommer väl till pass även under krisen. Flera av IM:s partners i Moldavien arbetar med rättigheter för människor med funktionsnedsättningar och det är en grupp som drabbas extra hårt just nu.

– Våra partners CDPD och AOPD är med och bedömer tillgängligheten i statliga flyktingförläggningar. Deras inspektion visar att det i nuläget inte finns några placeringslösningar för människor i rullstol. De planerar nu därför ett möte med premiärministern för att hitta lösningar på problemet, berättar Silvia.

På initiativ av civilsamhället har en nationell arbetsgrupp bildats som ska se över stödet för människor med funktionsnedsättningar under krisen. I gruppen ingår förutom företrädare för civilsamhället även finansiärer och myndigheter.

Organisationen Motivatie delar ut matpaket, hygienprodukter (bland annat vuxenblöjor) och mediciner till flyktingar med funktionsnedsättning, samt till mammor och barn som placeras i familjer på landsbygden. De anordnar också gratis transporter från gränsen för människor med funktionsnedsättningar och kostnadsfri psykologhjälp för människor som traumatiserats i kriget.

IM:s partners Fedra och Sos Autism har upprättat en flyktingförläggning som är specialiserad för familjer som har barn med autism. Förläggningen är den enda i sitt slag i Moldavien.

– Det har visat sig att våra förhoppningar om de stora hjälpaktörernas insatser har grusats under den här första månaden. I praktiken är det små, lokala civilsamhällesorganisationerna, som de som IM stöttar, som gör det stora jobbet. Och jag tror att det kommer att fortsätta så i minst en eller ett par månader tills fler får sina organisationer på plats, säger Silvia.

—————————————–
Vill du stötta IM:s arbete i Moldavien och Ukraina? Här hittar du olika sätt att bidra. Tack för ditt engagemang!