Ungdomarna sitter tätt ihop i den lilla mottagningen, och de närmast slåss om att svara på frågor och förklara.

– Min syster fick barn när hon var 17 år, det var alldeles för tidigt, hon var inte alls färdigutvecklad då, varken fysiskt eller emotionellt, berättar Esli Esthes Lopez Mozariegos.

De andra ungdomarna nickar. Här i Guatemala är det inte ovanligt att föda barn i den åldern.

– I den här byn, Palestina de los Altos, är det trots allt lite bättre på grund av det som personalen vid den här mottagningen gör – och alla oss ungdomsledare, säger Kimberly Aragon.

Den lilla mottagningen är psykologen och socialarbetaren Carol Gonzalez arbetsplats. Här tar hon emot grupper av engagerade ungdomar som tillsammans med henne försöker att förbättra livssituationen för ungdomarna. De får stöd av Asecsa, en av IM:s partnerorganisationer i Guatemala.

– 15–16 åriga mammor är inte alls konstigt, ingen skulle reagera över det. Det är heller inte ovanligt att flickor föder barn i 12–13-årsåldern, säger Carol.

Inte brist på preventivmedel

När man här gemensamt diskuterar problemen kring hälsa, relationer och fattigdom återkommer man alltid till att det allra största problemet är just tonårsgraviditeter.

– Men tro inte att det är brist på kondomer eller piller som är problemet. Det finns. Det är okunskap, tabun och rädsla förknippat med preventivmedel som är problemet, säger Antoine Emanual Martinez Escobar.

Samhällets normer säger att du ska gifta dig tidigt och skaffa barn tidigt, utan att förstå konsekvenserna. Men att prata om det är tabu. Hur kan man då komma åt det problemet?

Gör roliga saker

Ungdomarna och Carol, med stöd av IM och Asecsa, har genom en lång rad sinnrika aktiviteter ökat kunskapen och minskat problemen just här.

– Vi använder allt vi kan – musik, teater, sport, fritidsaktiviteter, lägerverksamhet, utbildningsdagar – allt möjligt. Vi gör roliga saker, som att släpa pingisbord till de stora marknadsdagarna. Då kommer ungdomarna och spelar pingis, och vi får kontakt, säger Carol.

– Sen smyger vi in sexualundervisningen, säger hon och ler.

Kimberly fyller i:

–  I skolan tycker alla att de här frågorna är jättetråkiga, men här är det kul. Mellan aktiviteter och roligheter pratar vi och diskuterar, och då kan vi lyfta frågor som annars är tabu. Vi skapar en miljö där de unga kan känna sig trygga. Sen går ungdomarna hem och pratar med sina föräldrar.

Kimberly ler brett och konstaterar.

– Det funkar!