En del av Malawisjöns skönhet har spridits långt i väg. Här finns flera hundra olika ciklidarter, som återfinns i akvarium världen över. Och det finns mycket mer än fiskar, sjön är ett av de rikaste ekosystemen i världen.

Det finns mycket vatten i sjön, och det tar tid för effekterna av klimatkrisen att bli tydliga. Ändå har Malawisjön passerat den gränsen.

Klimatorganisationen Global Nature Fund har utsett Malawisjön till ”Threatened Lake of the Year 2022”, vilket bara är ett bevis av många hur hotad sjön och dess omgivning är. Den skrämmande utmärkelsen ges varje år till en sjö som är allvarligt hotad av människan.

Ungefär 70 procent av behovet av protein för människorna i Malawi är fisk från Malawisjön.

Länderna kring sjöns stränder tillhör alla världens fattigaste.

En del av problemen beror på fattigdom. Halva Malawis befolkning lever under fattigdomsgränsen, en fjärdedel i extrem fattigdom. I kampen för att få mat för dagen använder malawierna för mycket gödsel och bekämpningsmedel och det påverkar sjön. Svältande människor har inte råd att tänka klimatsmart.

Mycket beror också på klimatkrisen, som gjort allt värre: värmeböljorna, torkan och översvämningarna. Oftare och kraftigare.

Enligt Global Climate Risk Index, framtaget av Germanwatch, var tre länder i södra Afrika: Malawi, Moçambique och Zimbabwe bland de fem mest drabbade av extremväder 2019. Att extremväder blir allt vanligare – och är en tydlig konsekvens av klimatförändringarna – är en överväldigande majoritet av världens forskare överens om.

Var man än är i länderna i södra Afrika så pratar människor om vädret. Inte för att klaga lite smått på det, som i Sverige, utan för att det påverkar hela livet.

Har man råd med en omgång utsäde till majsen, och bevattningssystem inte ens är att drömma om, är det viktigt att regnet kommer som det brukar. När det brukar och så länge som det behövs.

Det gör det inte. Inte nu längre.

Så sädeskornen torkar. Eller sköljs bort.

Och börjar det väl växa så är risken numera stor att majsen ruttnar av en översvämning. Eller torkar, när regnet plötsligt slutar.

Fråga vem som helst i södra Afrika och svaret blir detsamma: Så var det inte förut.

Situationen får så många konsekvenser. Det ökar risken för konflikter och för mycket större flyktingströmmar. Det påverkar jämställdheten, när mat och pengar inte räcker till och framför allt flickor tas ur skolan och riskerar att hamna i barnäktenskap.

De som är mest utsatta, och minst av alla är orsakerna till problemen, drabbas värst.

Är allt hopplöst? Kanske inte.

Flera av de rika länderna har ökat sina insatser för att motverka klimatkrisens effekter. För att stödja de människor som är mest utsatta, för att öka motståndskraften och möjligheterna till anpassning.

Detta arbete medverkar även IM, tillsammans med våra samarbetspartner, till.

Det handlar om rättvisa. Klimaträttvisa.