Vi vet ännu inte hur mycket mottagandet av människor som flyr från Ukraina kommer att kosta det svenska samhället. Ingen vet hur många som kommer att komma hit eller hur länge de kommer att stanna. För en vecka sedan kom nästan 1 000 ukrainare per dygn, men i söndags kom bara 47 stycken, säger gränspolisen i region syd till SR Malmöhus. Och behovet av akuta boendeplatser minskar, skriver migrationsverket i ett pressmeddelande.

Osäkerheten är stor. Tidigare regeringar har inväntat en mer underbyggd prognos från migrationsverket. Att fatta beslut om neddragning av biståndet på så lösa grunder som finns i dagsläget vore minst sagt oklokt.

Bara för att vi enligt regelsystemet som OECD:s biståndskommitté får lov att dra av pengar från biståndet för att bekosta flyktingmottagning innebär det inte att vi måste göra det. Regeringen har både rätt och moralisk skyldighet att välja att fortsätta att stå upp för den internationella solidariteten.

Kriget i Ukraina har lett till undantagstillstånd i grannlandet Moldavien, Europas fattigaste land. Är det där vi ska skära ner på biståndet?

Kriget i Ukraina innebär inte bara att fler kommer till Sverige, det innebär också att hungern ökar i världen. Och bristen på mat riskerar att öka antalet konflikter i världen.

Kriget i Ukraina drabbar alla. Att då skära i det internationella biståndet är ett kortsiktigt feltänk som med stor sannolikhet kommer att få negativ påverkan på både fattigdomsbekämpning och demokratisk utveckling på många håll i världen.

I höstas berättade regeringen själv att den satsade 400 miljarder kronor extra under pandemin. Plus 1 000 miljarder i lån och garantier. Ingen frågade var de pengarna togs ifrån. Men när människor flyr från Ukraina till Sverige flaggar regeringen för att ta många miljarder från biståndsbudgeten. De som får betala är människor i världen som lever i yttersta fattigdom.