Sedan 41-åriga Iryna kom till Sverige har hon gjort allt hon kunnat för att skapa en ny tillvaro här – och lyckats bra. Men nu skakar marken under hennes fötter. Vad händer om ett år när massflyktsdirektivet går ut? Kommer hon och andra ukrainare att tvingas återvända till ett land där kriget ännu pågår? Vad har Sverige för plan för henne och andra?

– Ska jag tillbaka till Kiev, med 150 robotattacker varje dygn?

Strax före jul kom besked från regeringen och Migrationsverket att många områden i Ukraina som inte tillhör de värst krigsdrabbade nu bedöms som säkra. Däribland Kiev. Migrationsverket lyfter även möjligheten att bli internflykting, istället för att stanna i Sverige.

Detta har fått ukrainare i Sverige att känna djup oro och förtvivlan.

– Vi förstår inte hur de tänker, säger Iryna.

Erbjöds boende av Västeråskvinna

När Ryssland för två år sedan inledde sin invasion packade Iryna hastigt en resväska, lämnade sin lägenhet och tog sig till Polen. Väl där hittade hon en webbsida med personer som erbjöd boende i Sverige. Iryna fick chansen att komma och bo hos en kvinna i Västerås.
Idag har hon liksom de flesta andra ukrainare uppehållstillstånd enligt det massflyktsdirektiv som gäller till den 4 mars 2025.

I Ukraina jobbade Iryna med personalfrågor och som rekryterare och efter ett tag lyckades hon få ett liknande arbete i Sverige, i Eskilstuna. Genom att hon fick lön hamnade hon i en bättre situation än många andra ukrainare som tvingas klara sig på 71 kronor per dag. Den låga ersättningen gör många beroende av välgörenhet.
I över ett år jobbade hon och betalade in svensk skatt. Trots det saknar hon många rättigheter, till exempelvis subventionerad tandvård och bank-ID.

Osäker framtid får motivationen att svikta

Avsaknaden av svenskt personnummer och bank-ID har gjort hennes och andra ukrainares vardag besvärlig. De kan inte göra ärenden via nätet: gå in på Arbetsförmedlingen, A-kassan, Skatteverket.

– Jag känner mig inte som en fullvärdig människa. Jag kan inte göra något online, inte ens fixa en parkeringsbiljett.

Dessutom är många arbetsgivare tveksamma till att anställa folk utan personnummer. Men Iryna fick napp på ett start-up-företag.

– Jag tänkte att om jag har ett jobb kan jag kanske få ett ”work visa” och stanna längre. Men nu förstår jag att jobb inte hjälper oss, och det försämrar motivationen för många: Ska de anstränga sig för att hitta ett arbete och betala skatt, men sakna rättigheter och sedan plötsligt kastas ut?

Iryna är även kritisk till Migrationsverkets riskbedömning som utgår från bostadsorten i personers pass.

– Vi har ett annat system. I våra pass står den ort vi bor på när vi skaffar passet.
Hon ger ett exempel: En ukrainare flyttade till Donetsk på grund av en sjuk pappa där, men i passet står det fortfarande Kiev – därför anser Migrationsverket att det är där han hör hemma.

– Det känns som om de inte bryr sig. Vi är bara dockor.

Ovissheten gnager och Iryna efterlyser tydligare besked. Vad har regeringen för plan? Det lagförslag med bättre villkor som migrationsministern nyligen presenterade tror hon inte mycket på. Förslaget kan bli verklighet tidigast i slutet av 2024, OM det någonsin blir verklighet.

– Jag känner mig inte säker.

Otryggheten påverkar även de som kämpar i Ukraina

Iryna berättar att osäkerheten om framtiden tar mycket energi mentalt, och inte bara för personerna här. Många ukrainare i Sverige har män, fäder och släkt i armén. Dessa har kunnat kämpa mot Ryssland och utlida allt det innebär – med vetskapen att deras familjer är i trygghet. Men nu ringer deras fruar och är ledsna och oroliga, vilket påverkar dem.

– Dessa militärer kämpar i förlängningen även för er i Sverige, för Europa!

Årsdagen av invasionen tillbringar Iryna med andra landsmän på flykt.

– Våra liv ändrades i ett slag. Vi både stöttar varandra, blir ledsna och får jobbiga flashbacks när vi träffas och hör varandras berättelser.

Var ser du dig om fem år?

– Jag liksom andra flyktingar valde inte det här livet, vi vill bara överleva. Jag är inte säker på att kriget är slut om fem år så jag hoppas att jag bor och jobbar i Sverige. Och jag hoppas att kriget inte kommer hit också.

Fakta: Massflyktsdirektivet

Den 24 februari är det två år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. I Sverige har ukrainare uppehållstillstånd fram till den 4 mars 2025 enligt massflyktsdirektivet.

Direktivet ger rätt till:

• vård som inte kan vänta
• dagersättning på 71 kronor
• skola för barn
• möjlighet att arbeta
  Men man får inte välja själv var i landet man vill bo. Vill Iryna bo kvar i den lägenhet och stad där hon nu rotat sig måste hon betala hyran själv, även om hon saknar inkomst.

Ny bedömning av ukrainares skyddsbehov

I december 2023 publicerade Migrationsverket ett nytt direktiv för hur ukrainska medborgares skyddsbehov ska bedömas, enligt beslut av regeringen.

Migrationsverket skriver:
* att internflykt inom Ukraina är ett alternativ för asylsökande.
* att det går att verkställa utvisningar till Ukraina för de som inte omfattas av massflyktsdirektivet eller har särskilda skyddsskäl.

Att det än så länge inte finns några lagliga vägar från massflyktsdirektivets tillfälliga uppehållstillstånd till permanent uppehållstillstånd orsakar stress för  tiotusentals ukrainare.

IM kräver att regeringen redan nu:

• höjer den idag alltför låga dagersättningen på 71 kronor
• ger ukrainare möjlighet att söka permanent uppehållstillstånd
• under tiden ger ukrainare samma möjlighet som de som får uppehållstillstånd, däribland personnummer och rätt till vård och CSN-studier