Brain, den yngste av bröderna är tio år. Han är en glad pojke, sprallig, poserar och  hoppar upp och ner mellan de stora stenarna. Vi har trevligt och skrattar där vi vandrar runt i en märklig flodbädd av stenar, träd, betong och sand.

Att stämningen är ganska uppsluppen gör det bara ännu mer obegripligt att förstå vad Brain, hans mamma Takemore och äldre bror Tonderai varit med om för bara några månader sedan. De överlevde. Det gjorde inte två yngre syskon och deras pappa. De var tre av tusentals drabbade av cyklonen Idai.

– Jag höll fast i min storebror Tonderais arm hela natten, berättar Brain. Jag höll så hårt jag bara kunde, för vattenströmmarna var så starka och det var kolsvart och kallt, men jag höll fast. Vi låg så i vattnet, simmade för våra liv, höll fast om varandra, och när morgonen kom med gryningsljuset … ja, vi levde ännu.

Brains mamma Takemore Mufuya berättar länge om den där natten. Hur hon tog sin 6 månaders baby på ryggen och försökte simma bort från huset som rasade ihop, bort från stenarna, forsarna, för att på något vis hitta säker mark.

Men babyn försvann från hennes rygg, hon tappade greppet, förlorade taget. Och hon berättar hur hennes son Blessing på 6 år dog, kanske i sömnen i sin säng, kanske gick han ut för att hitta hjälp. Hon såg honom inte när hon vaknade, hittade honom inte. Två barn förlorade Takemore den där natten.

– Min man och mina barn togs av vattnet, säger Takemore. De försvann. Jag har letat men jag hittar dem inte. Jag har gått runt här bland stenarna men … Vi hittar inga fler människor. Jag har hört att de hittat kroppar från Kopa i Moçambique men vi kan ju inte åka dit och leta.

Takemore är traumatiserad, men har två söner kvar i livet. Och de stöttar varandra, pratar och går tillsammans runt med mig. Här låg deras by, Kopa, nedanför bergssluttningen i den oerhört vackra delen av Zimbabwe som brukar kallas de östra högländerna, runt distriktet Chimanimani.

Redaktionens kommentar:
Med stöd av våra givare har IM genomfört en humanitär insats i byn Kopa och i andra byar runtom i östra Zimbabwe. Det är en koordinerad insats där flera organisationer Simukai, NCDT, Copaz och JCT medverkat. Vi har givit psykosocialt stöd, materiellt stöd åt särskilt flickor, stöd att få utfärdat nya dokument och identitetsbevis – för har man inte det får man inte det stöd man behöver och har rätt till. Å de överlevandes vägnar vill vi rikta ett stort tack till alla givare som var med och bidrog.