IM:s läxhjälp har alltid funnits där behoven är som störst, i stadsdelar där medelinkomsten är låg och där många elever inte har svenska som modersmål. De som sökt sig till IM:s läxhjälp har inte fått tillräckligt stöd i skolan och har inte haft råd att betala för privat läxhjälp.

– Våra erfarenheter från möten med elever och studerande har också utmynnat i förslag kring utveckling av skolpolitiken, säger Martin Nihlgård, generalsekreterare på IM.

När IM:s läxhjälpsverksamhet var som störst sökte och fick vi visst ekonomiskt stöd från Skolverket under några år. Pengar som gick till löner för samordning, rekrytering och utveckling av volontärer, och till lite fika. Sedan ett antal år tillbaka är IM:s läxhjälp helt volontär och bedrivs utan några sökta medel av våra helt ideella lokalföreningar runt om i landet. Det stöd som ges från anställda tjänstepersoner i form av bland annat rekrytering finansieras genom egeninsamlade medel.

En av IM:s äldsta läxhjälpsgrupper finns i Tensta. Den har drivits sedan januari år 2000. Örjan Ekman som var med och startade gruppen är fortfarande där varje måndag då tio ideella läxhjälpare träffar framför allt barn från grundskolan men också vuxna från Komvux och SFI.

– Som läxhjälpare får du chansen att träffa människor, klura på problemlösning och bidra till ett viktigt integrationsarbete. Läxhjälpen blir för deltagarna en förberedelse för studier eller arbete och ett alternativ till gängmiljön som finns direkt utanför biblioteket, säger Örjan Ekman.

– På IM är vi väldigt stolta över vår läxhjälp, den bidrar till samhället och ger både volontärer och elever kontakter, ett sammanhang, bättre skolresultat och värden som inte går att mäta i pengar. Därför välkomnar vi granskning och beklagar djupt när ett fåtal aktörer försöker utnyttja systemet, vare sig det är privatpersoner, föreningar eller företag, säger Martin Nihlgård.