EU stärker arbetet mot rasism, men svenska partier bromsar
Rasismen i Sverige och Europa är ett reellt problem, som begränsar människor varje dag. Den som tvivlar kan se tydliga exempel på öppen rasism så gott som varje vecka. Senaste veckan när Luleå tekniska universitet i samband med en studentrekryteringskampanj kände sig tvungna att polisanmäla efter hot och hat som riktats mot dem och en svart person i kampanjen. Den strukturella rasismen är också ett ständigt hinder, vilket vi på IM visat bland annat i rapporten Rasism i arbetslivet.
Inom EU ska alla kunna leva i trygghet och inte begränsas av fördomar och rasism. Samtidigt visar rapporter från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter att så inte är fallet. Utan att diskriminering och trakasserier liksom strukturell rasism är en dagligen förekommande realitet i hela EU. Det drabbar inte minst romer, svarta, muslimer och judar.
EU-parlamentet ställde sig förra veckan, med stor majoritet, bakom en rapport som uppmanar till ökade åtaganden för att bekämpa rasism. Det fanns inom EU ett stort blockövergripande stöd för rapporten. Men tre svenska partier: Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna ställde sig inte bakom.
Att Sverigedemokraterna inte ställde sig bakom förvånar inte. Ett av de första utspelen från ledande Sverigedemokrater efter valet var att avskaffa diskrimineringslagstiftningen. Nu sker utspelen från formella maktpositioner och från ett parti som har ett väldigt stort inflytande över regeringen, vi måste nu verkligen ta deras ord på allvar. Sverigedemokraterna lever i en populistiskt färgad världsbild där det är minoriteterna som gynnas av ”eliten” på ”folkets” bekostnad. Med den förståelsen är ett sådant utspel begripligt om än förkastligt. Det går då också att förstå att de inte ställer sig bakom EUs gemensamma arbete mot rasism. Av Moderaterna och Kristdemokraterna hade vi dock förväntat oss betydligt mer.
IM kräver att Sveriges regering utvecklar sitt antirasistiska arbete på hemmaplan och är drivande i antirasistiskt arbete inom EU. Vi menar att frihet från diskriminering och rasism måste finnas i både skolan och arbetslivet. Diskrimineringslagen behöver därför stärkas och mer stöd behövs till de som utsätts för hatbrott.