För Rukmani och andra kvinnor i norra Indien har biodling visat sig vara en framgångsrik väg att bryta både fattigdom och konventioner om vad som är kvinnligt och manligt.
– Bin samlar pollen från blommor, och vare sig det handlar om frukter, blommor, vete eller senap så ser vi hur det ökar produktionen, säger Rukmani Devi Bisht. Rukmani är 45 år och ordförande för kvinnogruppen Chandikamata Self Help Group i byn Mandal, i den nordindiska delstaten Uttarakhand. Trots att byn ligger bara 30 minuters bilfärd från traktens största marknad, med de möjligheter till försäljning som det innebär, så hade många kvinnor som Rukmani inga kunskaper om biodling. Byborna ansåg dessutom att biodling var för män och inget kvinnor skulle syssla med.
– Förut kände jag inte till biodling och att honungen som produceras kan säljas på den lokala marknaden, och inte ens när bina byggde bon vid mitt egna hem brydde jag mig om det. Folk brukade röka ut bisamhällena. Bina flydde, och många dog. Men situationen förändrades när Appropriate Technology India (ATI) genomförde ett projekt för att förbättra de lokala böndernas traditionella färdigheter inom biodling. ATI är en av IMs samarbetspartners i norra Indien. Genom biodling får människor både bättre inkomster och bättre kost.
Rukmani Devi är en av företrädarna från byn som har förbättrat sin ställning.
– ATI lärde mig hur utvinner honung på rätt sätt och nuförtiden producerar jag tre–fyra kilo honung per säsong. Jag behåller ungefär 1 kg honung för egen del, och resten säljer jag på den lokala marknaden. För den här extrainkomsten betalar hon sina tre döttrars skolavgifter och köper matvaror till sin familj. Men fördelarna går bortom det.
– Vi använder honung i nästan allt. Den kan ätas med bröd och det blir väldigt god smak när den blandas med en citrusfrukt kallad malta. Den kan också bota hosta, influensa och halsont. Bin samlar pollen från blommorna. De hjälper till att öka jordbruksproduktionen. Rukmani vet mycket väl att biodling inte bara ökar produktionen, utan också bidrar till att rädda miljön genom att hjälpa växterna att föröka sig genom pollinering. Kvinnogruppen samlar också ihop sparmedel varje månad och ger lån till behövande medlemmar mot en minimal ränta.
– Engagera er i inkomstbringande aktiviteter och var inte beroende av andra! säger hon med kraft. Den konkreta vinsten i penningvärde kan verka liten, men självförtroendet hon har fått och ställningstagandet hon har gjort för sina egna rättigheter är mycket stärkande. På samma sätt är genombrottet i förhållande till den konventionella uppfattningen att biodling skulle vara ett manligt yrke väldigt inspirerande för den unga generationen, för att förespråka lika rättigheter och möjligheter. Dessutom är den främsta fördelen med biodling att den inte upptar all ens tid och kraft. Man kan enkelt ägna sig åt annan verksamhet och resten av tiden sköta bina effektivt med mindre ansträngning och energi.
”Rukmani är övertygad om att ekonomisk styrka ger kvinnor makt att fatta egna beslut”
– Bin samlar pollen från blommor, och vare sig det handlar om frukter, blommor, vete eller senap så ser vi hur det ökar produktionen, säger Rukmani Devi Bisht.
Mani Karmacharya
Gopeshwar, Chamoli, Uttarkhand, Indien